På ett litet kafé i byn Glöte i Härjedalen tillbringade jag mina första levnadsår. Min mor var 25 år och ogift. Hon arbetade som servitris och skötte hushållet hos en bagare.
En kraftig höststorm hade fällt mängder med träd, som skogsarbetare från olika delar av landet nu höll på att såga upp. Kaféet var en populär träffpunkt och där samlades skogshuggarna på sin fritid. Karlarna drack kaffe, ibland spetsat med ”skogsstjärnan”, skämtade och skrattade. Tobaksröken låg tät. I denna frejdiga miljö tog jag mina första stapplande steg. Längre fram berättar jag om mötet med en av dessa skogshuggare i Australien 20 år senare.
RYMLING PÅ TÅG
Jag var tydligen en livlig krabat för en dag begav jag mig ut i ”stora världen” på egen hand. Min mamma var tillfälligt bortrest och min mormor Doris Norling, som drev en blomsterhandel i Sveg, skulle under tiden vara både barnvakt åt en ostyrig treåring och sköta sin butik.
En dag smet jag iväg till järnvägsstationen och lyckades kliva på ett tåg på väg söderut. Snart blev jag upptäckt av konduktören och i Tandsjöborg, efter cirka fem mil, tog resan slut. Jag blev bjuden på saft och bullar och hemskickad med nästa tåg. Mormor mötte på stationen och förmodligen fick jag en välförtjänt avhyvling.
GÅRDFARIHANDLAREN
När bagaren blev sjuk och stängde kaféet fick mamma söka nytt arbete. Vi flyttade då till en by i södra Hälsingland och där bodde vi i en liten stuga utan vatten, avlopp och elektricitet. Den enda ljuskällan var en naken karbidlampa som hängde i taket. Det var världskrig och ont om mat. Min syster Åsa var ett och ett halvt år. Mamma var hushållerska hos en gårdfarihandlare, som cyklade runt i byarna med en väska och knackade dörr. Det var en elak person och när han kom hem från sina resor blev det ofta bråk. Ibland slog han henne medan jag gråtande såg på.
EN FRIARE KNACKAR PÅ
En dag när nasaren var bortrest fick vi besök av en främmande karl. Mamma bjöd på kaffe och fick höra skvaller från stora världen. Den närmaste tiden blev hon uppvaktad och när han friade svarade hon ja. Mannen var skomakare till yrket och 20 år äldre än vår mor. Snart gick flyttlasset till ett samhälle i Jämtland där han öppnade skomakeri. De gifte sig och min syster och jag fick en pappa. Efter ett par år var det dags att flytta igen. Ett stationssamhälle invid Inlandsbanan blev vår nya hemvist. Familjen hade nu utökats med två små pojkar.
EN ELAK STYVFAR
Det skulle visa sig att vår styvfar hade ett häftigt humör. När han drack sprit kunde han ilskna till rejält och få våldsamma vredesutbrott. De första två åren höll han sig nykter men sedan söp han sig full allt oftare. När han kom hem berusad och vår mor tillrättavisade honom, kunde han bli rasande. Min syster Åsa och jag fick ofta stryk, sällan ett vänligt ord. En julafton då gubben var på fyllan tvingade han oss i säng redan vid femtiden på eftermiddagen. Den julkvällen grät vi oss till sömns.
MED SJÖSÄCK OCH PENNA. 