APELSINER FRÅN VALENCIA

Min sista båt var Svenska Lloyds m/s Gandia. När apelsinlasten från Valencia var lossad tog jag min sjösäck och gick iland. Det kändes en smula vemodigt att lämna sjölivet och alla fina kompisar. En gång hade jag legat med en båt i Västerås och lossat styckegods. Stan var lagom stor och verkade trevlig så jag beslöt att bosätta mig där. Jag hyrde en lägenhet på Norra Ringvägen och gjorde mig hemmastadd.

KAFFE OC GRAVSTENAR

Så småningom blev det dags att se sig om efter ett arbete. Genom arbetsförmedlingen fick jag en del ströjobb. Jag  arbetade som stuvare och lossade kaffe i hamnen, bar möbler och mattor på auktioner och hoppade in som lagerarbetare när det fattades folk. Under en period åkte jag runt på kyrkogårdar och reste gravstenar. Arbetsgivaren sålde nämligen sådana och i köpet ingick leverans till kyrkogården samt montering.

TÄRNA FOLKHÖGSKOLA

Med bara sjuårig folkskola var det inte lätt att få ett kvalificerat arbete och för att öka möjligheterna började jag studera. En fyra månader lång preparandkurs i Norrköping blev startskottet. Jag läste bland annat matematik, fysik, engelska, svenska och historia. Det var femton år sedan jag satt på skolbänken.

Kursen gav mersmak och jag beslöt att fortsätta läsa. Det blev Tärna folkhögskola i Sala där man hade en treårig utbildning. Jag sökte till andra årskursen och blev antagen. Skolan gav ut en egen tidning och jag blev en av medarbetarna. Jag intervjuade bland annat forskningsresanden Rolf Blomberg och författaren Åke Wassing.

ETT VIKTIGT BESLUT

På tåget till Västerås hade jag en dag sällskap med min lärare i svenska Ulla Dahlin. Hon frågade vad jag skulle göra efter skoltiden och då jag svarade att jag inte hade den blekaste aning undrade hon om jag inte kunde tänka mig att arbeta som journalist. Nej, journalist hade jag ingen tanke på att bli även om jag tyckte om att skriva. Men om Ulla Dahlin trodde på mig, då kanske det fanns en möjlighet. Hon lovade att lägga ett gott ord hos redaktionschef Ingemar Garpe på VLT, Vestmanlands Läns Tidning i Västerås.

JOBB SOM REDAKTÖR

Några veckor senare fick jag träffa Ingemar Garpe som föreslog att jag skulle skriva och berätta om händelser på folkhögskolan. Han bad mig återkomma efter terminsavslutningen i juni, då skulle jag få besked om eventuellt arbete. De närmaste månaderna skrev jag ett antal mindre artiklar och notiser i VLT och fick även ett par bilder publicerade. När terminen var avslutad sökte jag upp redaktionschefen. ”Du kan infinna dig på redaktionen på måndag. En av medarbetarna i Hallstahammar ska göras militärtjänst så du får vikariera som lokalredaktör”, sade Ingemar Garpe. Efter några månader fick jag fast anställning på tidningen.